Det kreativa konstnärsskapet utifrån ett visionärt och andligt perspektiv lyfter här fram två pionjärer, Hilma af Klint (bilden) svensk konstnär och Vassili Kandinsky rysk konstnär båda verksamma i slutet av 1800- och under första hälften av 1900-talet./BP
TEXT: Kersti Wistrand
Visionära konstnärer
Med visionär konst avses i denna artikel konst tillkommen/ med sin upprinnelse då konstnären fått sin inspiration i ett förändrat medvetandetillstånd, t.ex. under meditation, trans, självhypnos eller i lucid dreams.
Hilma af Klint
I början av 2013 visades en stor utställning med den svenska visionära konstnärinnan Hilma af Klints (1862 -1944) tavlor på Moderna museet i Stockholm. Hon tillhör den abstrakta konstens pionjärer och var till och med före den store ryske målaren Vassily Kandinsky (1866- 1944), som annars brukar räknas som den abstrakta konstens fader. Som kvinna var Hilma af Klint emellertid tvungen att hålla sig i bakgrunden och hennes konst blev känd först 1985.
Idéströmningar under 1800-talets slut
Stora omvälvningar ägde rum i 1800-talets samhälle inte minst på grund av en rad revolutionerande upptäckter som röntgenstrålningen, elektriciteten och magnetismen samt uppfinningar som telegrafen och telefonen. En helt osynlig värld trädde påtagligt fram under tillvarons synliga yta. Osynliga elektromagnetiska vågor genomströmmade tillvaron och med röntgenapparatens hjälp kunde man se under ytan.
Detta intresse för den osynliga, men ändå närvarande världen, satte sinnena igång. Medvetenheten öppnade sig för en värld som var större än man kunde ana, en större verklighet, där allt som hänt finns. Skulle evolutionen föra mänskligheten fram till en tid där man inte skulle tala utan kommunicera genom tankeöverföring?
Fanns det också änglar, andeväsen och döda anhöriga i denna osynliga värld? Man hade ett allmänt, nyfiket och vaket intresse för frågan. Religionen hade börjat uppluckras genom inflyttningen från landsbygden till städernas fabriksområden. Spiritismen från USA spred sig över hela Europa. Man deltog i seanser och det ansågs som modernt och normalt. Också Blavatskys teosofi och Steiners antroposofi uppstod under denna tid.
I denna anda föds den abstrakta konsten. Konsten sågs där som den gömda aspekten i livet och konstnären som förmedlare av den hinsides kunskapen. Konstnärens huvuduppgift var att komma i kontakt med denna för ögat osynliga värld och förmedla den till omvärlden.
Hilma af Klint (1862 – 1944), som var av adlig släkt, studerade bl.a. fem år på Konstakademin och utbildade sig även i porträttmåleri. Hon målade till en början vackra naturalistiska landskap, porträtt och växter i akvarell. Som kvinna fick man på denna tid studera konst, men hon kände sig inte välkommen in i den manliga konstnärsvärlden.
Moderna Museet bjöd 2013 in forskare för att föreläsa om olika aspekter av Hilma af Klint och den abstrakta traditionen.
Hilma af Klint beskrivs som mycket medveten och eftertänksam, noggrann, analytisk och vetenskaplig samt med torr humor.
Redan som barn hade hon uppvisat fallenhet för lätt transartade medvetandetillstånd (2). I slutet av 1800-talet började hon i tidens anda intressera sig för spiritismen och bildade tillsammans med fyra andra kvinnliga konstnärinnor gruppen ”de fem”. Varje fredag under tjugo år samlades de fem till privatseans med kristen inramning. Deras ledare Hilma av Klint, uppträdde som medium. Hennes projekt var att utforska och förmedla kunskaper från en högre medvetandenivå och hennes medialitet yttrade sig i att hon fick inspiration och att hennes hand därmed ansågs måla med hjälp av högre kontakter i den osynliga världen. Vid en seans fick hon kontakt med Amaliel, ett andligt väsen, som gav henne i uppgift att måla ”Templet”.
På så sätt kom 193 stora målningar kallade Templet till under 1906 – 1915. Hon arbetade med serier av tavlor och utforskade tillvaron alltifrån de stora kosmiska sammanhangen till mikrokosmos på atomnivå.
Vi lever i en polariserad värld: manligt – kvinnligt, gott – ont, ljus-mörker etc. Klint visar på att bortom allt detta finns en djupare osynlig nivå, en nivå där vi alla hör samman. Där finns ljuset dit vi alla är på väg. Hon framställer i sin konst hur materien utvecklar sig ur anden. Allt är i rörelse och människan genomgår olika faser i sitt liv. Vi vandrar alla en väg för att förstå hur allt hänger ihop och vilka vi är. Vi ingår i evolutionens lopp.
Klints konst är fylld med stora geometriska figurer och symboler, vilka blir till dörrar till en annan värld för betraktaren, som lägger in sina egna associationer i symbolerna.
Det finns mer än 1000 målningar och 125 anteckningsböcker av Klint. Hon insåg att ingen i hennes samtid skulle förstå hennes konst utan målade för eftervärlden. Först 20 år efter hennes död skulle tavlorna få visas för omvärlden, men när hennes släktingar vid 60-talets mitt ville visa hennes tavlor för Pontus Hultén, dåvarande chefen på Moderna museet, ville denne inte veta av dem. Först 1980 upptäcktes de hos antroposoferna av Åke Fant. Hilma af Klints tavlor väckte stor uppmärksamhet och hennes konst reser nu omkring på stora utställningar runt om i världen. Moderna museet.
Isolerad från manliga konstnärer i Stockholm hade Hilma af Klint ingen aning om Kandinsky och andra abstrakta målare. Hennes första abstrakta verk målades två år innan Kandinskys och ändå påminner deras konst mycket om varandra, sprungna från ett djupare medvetandetillstånd som de var. Hon var en modig pionjär.
Kandinsky – Anticipating the Future
Vassily Kandinsky
Ryssen Vassily Kandinsky (1866- 1944) var musikalisk och spelade piano och cello. Han utbildade sig först till jurist innan han vid 30 års ålder helt övergick till måleriet. Han studerade i Munchen och målade sedan realistiska, men färggranna landskapsmotiv under många år. ”Varje färg lever sitt mystiska liv”, menade han.
På grund av sitt öppna sinne, aktiva kreativitet och organisationsförmåga attraherades Kandinsky av alla strömningar som fanns i konstvärlden just då. Han influerades liksom Hilma av Klint av tidens anda, att söka finna det som låg bakom tingens yta.
Blaue Reiter
1901 bildade han i Munchen en konstnärsgrupp och en konstskola, där han själv undervisade.
Kandinsky testade Goethes färgteorier, Rudolf Steiners antroposofi, Philip Runge´s färgteori samt Jugend. Det är ovisst vilken meditationsteknik Kandinsky utövade, men sant är att han försatte sig i medvetandetillstånd där han kunde uppleva symboler, något som är känt även för dagens meditatörer. Inom yogafilosofin kallas dessa bilder för vrittis och dyker upp som inre bildsviter som man bara ska iaktta och låta passera. Jag har själv upplevt detta under yogautövande i min ungdom.
1910 utför Kandinsky sin första abstrakta akvarell och säger så själv:
”Alla former jag någonsin behövde kom självmant. De uppträdde ofta kompletta framför mina ögon och jag behövde bara kopiera dem eller dök de upp under arbetets gång, ofta till min egen förvåning.”
1912 ger Kandinsky ut sin bok ”Concerning the Spiritual in Art” (”Angående det andliga i konsten”), som blev stilbildande och än idag är viktig. Denna bok kom att vända upp och ned på den etablerade idén om vad konst var och kom att bilda en helt ny skola: den abstrakta konsten. Kandinsky gör ”färg, form och komposition” till viktiga grundbultar i dåtidens filosofiska debatt kring konst. Dessa tre ingår som upplevelser på vägen mot det kosmiska medvetandet, enligt Kandinsky. Den kreativa processen är ”andens förmåga till själv-uttryck och själv- utveckling”. Konst borde vara en abstrakt spegel av en inre mystisk konstruktion.
Så småningom övergår Kandinsky alltmer till att måla geometriska figurer i sin konst.
Kersti Wistrand
Källor:
1. You tubevideo: Hilma af Klint – A Pioneer of Abstraction is produced by Moderna Museet: Curator: Iris Müller-Westerman
2. You tubevideo: Gertrud Sandquist, ”Hilma af Klint”. Sommarakademin 2010.
3. Mer fakta om Vassily Kandinsky
